Rita hus - värdefulla mått!

Sitter du och skissar på ditt hus, jobbar du tillsammans med en arkitekt fram ditt hus eller sitter du kanske och ritar på din gäststuga? Här kommer lite faktiska mått till dig!

Jag jobbar ofta tillsammans med husägaren i fråga. Det är vanligt att jag får skisser av dom på vad dom tänker sig, och då stöter vi ofta på samma problem. Husägaren ritar något som ser bra ut, ser ut att funka - men så får jag titta på det och upptäcker att det inte funkar.

En vägg är två linjer, inte en linje.

De flesta fokuserar på att rita en planlösning, kanske till och med i skala, men glömmer bort väggtjocklekar. Vilket snabbt bygger mycket plats, som ju ofta är en bristvara med tajta byggrätter. Så här tänkte jag lista lite tjocklekar och andra mått som oftast är det som gör att din skiss inte kommer se likadan ut i verkligheten.

Mått, byggnadsdelar

I verkligheten blir måtten inte exakt på detta vis, utan jag skriver här måtten jag som arkitekt använder i skala 1:100, och framförallt i skisstadiet - senare kan måtten komma att bli mer exakta (Ex. vi ritar innerväggar 100mm - i själva verket är en icke bärande innervägg kanske 71mm).

Innervägg: 100mm

Yttervägg: 300mm

Bjälklag, loft i litet hus: 150mm

Bjälklag, golv vid ex. pelargrund/källare/krypgrund: 300mm

Tak, vid snedtak: 400mm

Mått, inomhus

Det krånglar också ofta till det att plats som lämnas till själva rummet är för smått för de tillgänglighetsregler som måste användas som standard. Det finns vissa undantag - men det är fortfarande bra riktlinjer att använda i sin skissprocess.

Mellan ex. köksö och köksrad: 1200mm

Normalbred dörr: 900mm

Korridor: 1200-1300mm (lägg gärna till 400-600mm för förvaring)

Termer från kommuners detaljplan

I din detaljplan står ofta krav på det du kommer få lov att bygga. Tar här med några av de vanligare termerna för dessa krav.

Byggnadsarea (BYA)

Husets fotavtryck, inklusive ytterväggar.

Bruttoarea (BTA)

Inklusive ytterväggar, men varje våningsplan. Term används vid exempelvis attefallstillbyggnad. Alltså tillåter attefallstillbyggnaden ett våningsplan à 15kvm inklusive ytterväggar.

Boarea (BOA)

Generellt inte nämnt i detaljplaner, men Boarean är den som används vid köp och försäljning av bostad och den vi normalt pratar om vid storlek på hus. I ett enplanshus är boarean väsentligt mycket mindre än Byggnadsarean. I Boarea räknas inte innerväggar och ytterväggar, utan invändig golvyta med normal takhöjd.

Byggnadshöjd

I gamla detaljplaner kan den här termen gå under andra ord, men det är viktigt att notera att byggnadshöjden mäts från marken till punkten där tak möter vägg.

Det resulterar i att om du har en låg byggnadshöjd godkänd i detaljplan (ex. 3,5m) och vill få till ett loft eller plan 2, så spelar val av grund stor roll för vad som är möjligt.

Vid en pelargrund/krypgrund/källare så hamnar golvnivån som minst ca. 50-60cm ovanför marknivån (eftersom att fasaden går förbi bjälklaget). Vid en betongplatta hamnar golvnivån ca. 25-30cm ovanför marknivån, vilket rent måttmässigt gör det till ett mer effektivt val om du har en tajt byggrätt, låg byggnadshöjd och kanske vill få till ett loft eller litet plan 2 med snedtak.

Glatt ritande och lycka till!

Ritar du ett hus och har fastnat?

En vanlig fråga jag får i sociala sammanhang är hur man kan vara kreativ hela tiden och komma på nya idéer. Vad som händer om man fastnar... vad gör jag då? Om jag svarar slarvigt och ogenomtänkt säger jag att det inte riktigt händer. Men det gör faktiskt inte det, och det i sig är en designstrategi som man lär sig tidigt i arkitekturutbildningen genom att utsättas för problemet. Jag "tvingades" helt enkelt vara i skolan från 9-16, utan lärare, och med en superbred men liten uppgift. Många timmar satt vi nog helt ärligt och stirrade tomt ut genom fönstret och funderade över vad dom ville ha av en, men med tiden byggdes ett sätt att arbeta.

Som yrkesverksam arkitekt är "att inte komma på nåt" en lyx som man inte har varken tid eller råd med, men sitter du och ritar ditt eget hus kan jag tänka mig att du hamnar på en plats där du fastnar och inte vet hur du ska fortsätta, för så är det ju att vara ny. Det är ju helt enkelt en upparbetad muskel snarare än ett konstant idéflöde. Så jag ska försöka förklara hur jag gör!

Att rita hus

Vi börjar från början. För jag kan nämligen tänka mig att de flesta som är orutinerade ritare börjar på samma sätt. Ni börjar med planlösningen. Alltså, ovanifrån sett vilka rum som är vart. Ni börjar i den ena änden, hittar något ni gillar och fortsätter vidare. Sen kommer problemet, något går inte ihop eller blir inte helt bra, får kanske inte riktigt plats i rektangeln för ytterväggarna som ni började med att rita, och blir antingen "good enogh" eller ett olösbart pussel.

MEN när en arkitekt ritar hus, så börjar i alla fall inte jag så här. Jag börjar med bilder och små idéer. Lösryckta saker som ännu inte har någon kontext - en riktigt snygg lösning i köket, en snygg soffa i ett burspråk, en vacker entrédörr. Sedan ritar jag dom rummen. Hur ungefär kan rummen se ut för att det ska funka så? Vilken vägghöjd passar bra ihop med den dörren? Var det viktigt att det var breda lådor i köket, ja då behövs lite mer plats, vilka mått ser det ut att vara på bilden?

Sedan lägger jag ihop detta med rumsbubblor; vart är det fint utomhus, vart går solen upp och ner. Jag ritar inte bara rummen i plan, jag ritar dom också i sektion, en del av fasaden. Vill jag ha ett stort sovrum, ska sovrummet vara en master med badrum och klädkammare, hur hade man kunnat göra det på ett roligt och vackert sätt... osv. Sen börjar jag pussla ihop det på längden och på höjden, ofta matchar vissa mått perfekt, och vissa inte alls. Ofta finns ju också detaljplaner med regler att följa och så klart BBR:s regler om exempelvis tillgänglighet.

Fortsätt rita

Fastnar jag sedan är det bara börja någon annanstans, jag ritar sektionen, ritar fasaderna, ser att det blir snyggare med ett stort fönster där så då kanske toaletten vill flytta till andra sidan. På så vis så lossnar jag alltid om jag fastnar, jag släpper alltså problemet jag mötte där jag är och börjar någon annanstans eller börjar om. Enkelt förklarat låter processen gå i cirklar istället för att försöka tvinga in det till en linjär process. För uppstår arkitektoniska problem, som dom alltid gör - det är en del av ritandet - så ska man mest troligt inte lösa problemet utan ta sig till platsen där det problemet inte uppstår. Vissa kallar väl det; att tänka utanför boxen. Men det är egentligen bara just det; att börja om.

Det är alltså det enkla svaret, på när du fastnat i ditt husritande. Fortsätt rita, men inte där problemet uppstod och du fastnade, utan någon annanstans.

För att vara väldigt tydlig, som min ambition på den här sidan är att vara, så skulle ett typiskt arkitektoniskt problem kanske vara så här: Det blir onödigt mycket plats bredvid köket, där man inte kan möblera något vettigt, och för lite plats i vardagsrummet där ni ju ville ha en stor och skön soffa. Lösning: Kolla på soffor - vilken soffa drömmer du om, vill du kanske att soffan ska stå bredvid ett större glasat parti och så givetvis ha tv:n rakt framför sig, max 4m bort. Skit i det du ritat hittills och kontexten, och rita istället bara det vardagsrum där din drömsoffa får plats. Rita sedan köket, utan den där onödiga platsen. Vrid nu och vänd på det kanske borde hela huset vara lite bredare så att tvättstugan kan ligga på den där onödiga platsen? Nej det kanske inte funkade heller, prova då att rita fasaden du hade velat ha åt det hållet på tomten. Kanske är det snyggfasaden, då kanske köket passar mycket bättre vid den typen av fönster, byt då plats på det helt och hållet. Fortsätt hela tiden vända på dina små problem med stora ändringar istället för små.

Inget är bestämt bara för att du ritat det, och jag känner i alla fall ingen arkitekt som inte har minst 50 hela eller halva hus innan dom har det dom tycker blir mycket mer än "good enough", men alla kan vi nog alltid hitta nån grej i varje iteration som finns med i slutresultatet.

Hoppas detta kan hjälpa någon där ute! Lycka till!

Hur gör man att små rum upplevs större?

För att leva ett mer hållbart liv, tycker jag att det är viktigt av vi som husägare och husplanerare reflekterar över storleken på våra hus och att ta tillvara på uppvärmda kvadratmeter och tomtens kvadratmeter.

Och egentligen är det ju känslan av rymd vi vill uppnå och inte det faktiska antalet kvadratmeter. Genom effektiv planering och förståelse för hur vi som människor reagerar på fysiska byggnadselement, så behöver vi faktiskt inte alls förlora något genom att våga göra rummen lite mindre. För det är faktiskt så att det vi har gemensamt som människor; våra sinnen, liknande storlek och med samma överlevnadsmekanismer i hjärnan, så kommer vi reagera och känna ungefär samma sak i relation till miljön runt omkring oss. Och det här kan vi som fysiska planerare använda som verktyg när vi ritar för att skapa bättre och mer hållbar arkitektur.

Jag har några saker jag brukar tänka på när jag ritar för att skapa en större känsla av rymd, och nu ska jag försöka dela med mig av mitt bästa tips på ett så tydligt sätt som möjligt.

"Rumsbubblan"

När jag gick mitt första år på arkitektutbildningen, fick vi en gästföreläsning av Arne Branzell. Han har ritat "Focus-huset" i Gårda, Göteborg och jobbat med den finske arkitekten Alvar Aalto. Men han har också skrivit en bok om den s.k. "Rumsbubblan", som jag alltid tagit med mig sedan dess. Kanske förstod jag inte helt dess innebörd då - men sedan dess går den att återfinna på alla mina projekts tidiga skisser. Det är enkelt förklarat det upplevda rummet.

Öppningar

Öppningar i väggar och tak är det absolut mest givna sätt att jobba med rumsbubblan, ju större öppning, desto mer spiller bubblan ut från sitt rum. Här följer lite exempel:

Fönster och glaspartier

Ett fönster som går ner till golvet, erbjuder absolut mest möjlighet att förlänga ut rumsbubblan utanför det fysiska rummets gräns. Det förändrar formen på rummet, och hur stort vi upplever det. Extra tydligt blir det om det fortsätter en altan utanför glaspartiet, då läser vi ännu mer in platsen utanför som del av rumsligheten.

Det "vanliga" fönstret (~10-12x13) med en bröstningshöjd (höjd från golv till fönstrets nederkant) på runt 80cm, gör egentligen ingen större skillnad för vår rumsbubbla, utan är att betrakta mer som en naturlig tavla och lampa. Men allt som sedan sträcker sig från detta och upp till glas från golv till tak, är skalan där man kan få rumsbubblan att växa.

Innerdörrar - slagdörr VS skjutdörr

En skjutdörr kommer att vara mer öppen än en slagdörr är, eftersom att dörrbladet aldrig blir i vägen, så det kommer helt enkelt kännas mer naturligt för dig att inte stänga dörren. Och det är ju ytterligare ett sätt att kontrollera rumsbubblan och därmed den upplevda storleken av rumsligheten.

Större och öppna dörrar ge rumsbubblan möjlighet att ta med andra utrymmen, se exempelbilden nedan där de två rummen längs korridoren, tar med sig korridoren in i sin rumsbubbla. Korridoren, som annars enbart används som transport och förvaring, blir då en del av de upplevda rummen bredvid och därmed trippelutnyttjade kvadratmeter, istället för enbart transport till rummen.

På detta sätt blir det enklare att rita flexibla rum som kan nyttjas på flera sätt och som gör att huset i stort känns bredare och större.

Mitt eget hus som exempel

(Huset ovan) Jag har ritat en villa till mig och min sambo, det är en ombyggnad och tillbyggnad av ett hus från 80-talet på tomt som erbjöd vissa förutsättningar. En sådan var att det blev absolut mest praktiskt att bygga ett långt, och smalt hus (21*5m) - vilket också innebär en liten villa. Då är det extra viktigt att jobba med de upplevda rummen snarare än deras faktiska storlek. Ett designverktyg som tillåter färre antal kvadratmeter helt enkelt. Resultatet blir lägre byggkostnad och lägre uppvärmningskostnad till samma arkitektoniska, upplevda, och ekonomiska värde.

Rytm

Så, det sista jag vill påpeka i detta kapitel, är att en stor rumsbubbla så klart inte automatiskt är bättre än en liten. Men däremot kan vi arbeta medvetet med vart huset och du som människa i ditt hus, kommer att uppskatta en stor VS en liten bubbla. T.ex. kan det vara bekvämt att känna att sovrummet är lite mindre, det blir mysigare och tryggare - en plats att retirera till. Medans köket kanske är en öppnare plats där du är piggare och därmed uppskattar en större bubbla. Så att jobba med rytmen och skillnaderna här i mellan är ett bra sätt att också förstärka bägge ändar av denna skala. Att gå från ett mindre rum till ett större, gör ju också att vi upplever det större rummet ännu större.

Heja era nya rumsbubblor på planlösningarna, och Lycka till!